Sagostund.

Jag har en bok som utspelar sig för ca 2000 år sen, den handlar om en man som pratade för mycket så folk tyckte illa om honom och spikade upp honom på ett kors o där hängde han ett par dagar innan han dog.. Helt mirakulöst började han leva igen, och därför firar vi nu påsk. Och i år infaller de s.k. "röda dagarna" på fredag och måndag, vilket innebär att påsken i år är så lång som 4 dagar. Alla "normalt arbetande" människor är lediga då vilket innebär att om man behöver proffesionell hjälp av folk som har ett 7-16 jobb  så kan man fetglömma det för dom sitter hemma med sina familjer och njuter av sin ledighet. Och förstör mitt liv. TACK.


Kunde dom inte dragit den om rödluvan i stället?? Där är det bara vargen som dör och det behövdes inga röda dagar för det.

Jag har fått mens av mig själv, ett gyllene tillfälle att börja med allting. (Vill då gärna påpeka att jag får mens av mig själv typ en gång om året, högst.) Men. Det går inte. Anledningen är PÅSKEN.

Såhär har mina känslor sett ut den senaste tiden:

☼Läkarbesök på RMC, överlycklig. - Läkaren vill inte börja pga. cellproverna, gråtfärdig.

☼Telefontid till läkaren, förväntansfull. - Läkaren har inte fått svar än, gråtfärdig.

☼Läkaren ringer och säger att han pratat med läkarna i HBG o allt är grönt, bara till o köra, sjukt glad. Ringer sköterskerna som planerar och säger att de inte funkar för att UL kommer mitt i påsken då. Går inte att skjuta upp en veckan för då hamnar äggplock mitt i påsken. Alltså blev det till att skjuta upp två veckor, besviken och irriterad.

Upptäckte igår att jag fått mens, som då händer högst en gång om året om jag har tur. Vilket då innebär att vi sparade 14 dagar på att äta tabletter för att få mensen så vi kan börja, överlycklig. Ringde RMC idag för att berätta den glada nyheten, får då som svar "men det funkar inte, då krockar införningen med påsken" (När de sätter in embryot). Storlipar..

Nu måste jag alltså vänta en månad i stället för 2 veckor för att kroppen inte ska hamna helt i obalans. Skjut mig i stället. Är det konstigt man blir störd i huvudet. Jag är så trött på detta.. Jag orkar fan inte bli glad, ledsen, överlycklig, sjukt besviken om vartannat... Jag har så ont i själen..


Åt HELVETE med påsken.



Kommentarer

Postat av: Viktkamp

fy fan, lider med dig =( Inga ord hjälper.. men stora kramar värmer kanske iaf!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback