Sagostund.
Jag har en bok som utspelar sig för ca 2000 år sen, den handlar om en man som pratade för mycket så folk tyckte illa om honom och spikade upp honom på ett kors o där hängde han ett par dagar innan han dog.. Helt mirakulöst började han leva igen, och därför firar vi nu påsk. Och i år infaller de s.k. "röda dagarna" på fredag och måndag, vilket innebär att påsken i år är så lång som 4 dagar. Alla "normalt arbetande" människor är lediga då vilket innebär att om man behöver proffisionell hjälp av folk som har ett 7-16 jobb så kan man fetglömma det för dom sitter hemma med sina familjer och njuter av sin ledighet. Och förstör mitt liv. TACK.
Kunde dom inte dragit den om rödluvan i stället?? Där är det bara vargen som dör och det behövdes inga röda dagar för det.
Jag har fått mens av mig själv, ett gyllene tillfälle att börja med allting. (Vill då gärna påpeka att jag får mens av mig själv typ en gång om året, högst.) Men. Det går inte. Anledningen är PÅSKEN.
Såhär har mina känslor sett ut den senaste tiden:
Läkarbesök på RMC, överlycklig. - Läkaren vill inte börja pga. cellproverna, gråtfärdig.
Telefontid till läkaren, förväntansfull. - Läkaren har inte fått svar än, gråtfärdig.
Läkaren ringer och säger att han pratat med läkarna i HBG o allt är grönt, bara till o köra, sjukt glad. Ringer sköterskerna som planerar och säger att de inte
