Dag 35.
Alltså bör mensen komma idag. Gör den säkert också. Dock har jag inte dom vanliga mens-symptomen.
Men jag hoppas inte längre.
Drömde om adoption, skrev på papprena. Jag har börjat tänka mycket på det, vänja mig vid det liksom. Det känns som att det hjälper lite. Att oavsett hur, så kommer jag och H ha ett barn tillsammans, vi kommer att bli föräldrar. Tanken ger mig aningen sinnesro och det gör det lättare att acceptera sanningen. Vilken den nu än är..
Har mina downs ibland, då blir det som förra inlägget. Lägg inte så mycket krut på det, oftast är det bra.
Har börjat på mitt nya jobb, gått bredvid i 2 dagar, ikväll ska jag börja jobba på riktigt. Blir nog bra.
Just nu känner jag att det jobbigaste är att klistra på ett leende, vara pepp och trevlig för att visa framfötterna, när man bara vill sitta ner och sura och hata. På gamla jobbet hade dom iaf vant sig vid det.
Jag har dock bestämt mig för att inte berätta för någon mer om att vi försöker bli med barn. Jag orkar inte frågorna.. Det är inget jag skäms över, men jag är trött på alla "expertkommentarer", "jag har hört att om man slutar tänka på det så går det!" och "snart är det er tur, det kommer snart, du är ung, ni har tid". Nått mer jag skiter i? Hade sånna kommentarer hjälp så hade dom varit receptbelagda och kostat en hundralapp per ord.
But here is the news: It DON'T!
Nog om de. Nu ska jag snart cykla till jobb.
Tjipp och hej!
Bilden är från när vi var på Stora Karlsö.
Kommentarer
Postat av: Anna
<3
Postat av: Mimmi
O när det väl händer, vilket det kommer att göra, kommer ni bli världens bästa föräldrar!!!! <3
Postat av: Mikaela
Härligt att du cyklar till jobbet ;D
Postat av: Anna
kom den???
Postat av: Anna
Håller tummarna varje gång ändå :)
Postat av: Anna
Åh vad jobbigt det låter :( sitter i samma sits som dig och vissa dagar förlikar man sig med tanken på att man aldrig kommer att få barn och andra dagar gör det så ont att man inte vet vart man ska ta vägen...håller tummarna för er!
